IMY uttalar sig om förhållandet mellan yttrandefrihetsgrundlagen och dataskyddsförordningen

I ett nytt rättsligt ställningstagande konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett myndighetsföreläggande om radering av sökmotorträffar inte nödvändigtvis står i strid med det så kallade hinderförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen.

Förhållandet mellan yttrandefriheten och EU:s dataskyddslagstiftning har länge varit föremål för diskussion – både i Sverige och i övriga Europa. I Sverige har diskussionen främst handlat om förhållandet mellan EU:s dataskyddsförordning, eller GDPR, och de svenska tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Diskussionen har handlat om konkreta frågeställningar – som hur dataskyddsförordningens regler om till exempel publicering av brottsuppgifter förhåller sig till yttrandefrihetslagstiftningens straff- och processregler – men också, på en mer principiell nivå, om vilken reglering som ska anses ha företräde framför den andra vid eventuella konflikter.

När dataskyddsförordningen trädde i kraft angav den svenska lagstiftaren att förordningen inte ska tillämpas i Sverige i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Samma sak framgår av 1 kap. 7 § dataskyddslagen (2018:218), som innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen. Frågan hänger samman med att riksdagen inte inom ramen för EU-samarbetet kan överlåta beslutanderätt i frågor som rör principerna för det svenska statsskicket – vilket framgår av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Artikel 17 i dataskyddsförordningen reglerar den så kallade rätten att bli glömd – eller rätten till radering – som innebär att en registrerad kan ha rätt att vända sig till en personuppgiftsansvarig och begära att den personuppgiftsansvarige raderar den registrerades personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige har rätt att avslå den registrerades begäran under vissa omständigheter, till exempel om behandlingen är nödvändig för att utöva rätten till yttrande- och informationsfrihet. Om den personuppgiftsansvarige däremot saknar stöd i dataskyddsförordningen för att avslå en raderingsbegäran kan den personuppgiftsansvarige bli föremål för offentligrättsliga sanktioner – bland annat förelägganden och höga administrativa sanktionsavgifter.

En av grundprinciperna i yttrandefrihetsgrundlagen är däremot att det allmänna inte på grund av innehållet i en framställning får hindra offentliggörande eller spridning av framställningen utan stöd i grundlagen. Hinderförbudet, som det ofta kallas, framgår av 1 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen, och har sin motsvarighet i 1 kap. 8 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Hur hinderförbudet – som ligger nära censurförbudet – förhåller sig till dataskyddsförordningens regler om rätten till radering har varit omdiskuterat.

I ett nytt rättsligt ställningstagande har nu Integritetsskyddsmyndigheten, eller IMY, uttalat sig om vad som gäller när en registrerad begär att få sina personuppgifter raderade hos en sökmotorleverantörer – om personuppgifterna finns i en sökträff som leder till en grundlagsskyddad publicering. Kärnfrågan i IMY:s ställningstagande är därmed om rätten till radering enligt dataskyddsförordningen kan stå i strid med hinderförbudet enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

I sin bedömning konstaterar IMY inledningsvis att det inte skulle vara förenligt med unionsrätten att göra undantag från de rättigheter som dataskyddsförordningen ger de registrerade i förhållande till en sökmotorleverantör, eller att begränsa tillsynsmyndighetens befogenhet att ingripa mot en sökmotorleverantör som inte tillgodoser de registrerades rättigheter.

I fråga om förbudet mot hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen konstaterar IMY att förbudet inte är begränsat till åtgärder som vidtas direkt mot den som står bakom en grundlagsskyddad publicering.

”Ett borttagande av en sökträff vid sökning på den berörda personens namn innebär visserligen, med hänsyn till den betydelse sökmotorer har för spridningen av information på internet, en viss begränsning av spridningen av den publicering som sökträffen hänvisar till”, skriver myndigheten.

Däremot hävdar IMY att ett ingripande från en myndighet mot en sökmotorleverantör, där sökmotorleverantören föreläggs att radera en viss sökträff, endast i begränsad utsträckning påverkar informationens spridning.

”Det bör dock framhållas att det efter ett sådant borttagande fortfarande går att se sökträffar avseende publiceringen genom sökningar på andra sökord än de som har anknytning till den berörda personens namn. Borttagandet påverkar inte heller sökfunktioner på publiceringens egen webbplats”, anger IMY i sitt ställningstagande.

Myndighetens bedömning är därför att det inte nödvändigtvis är oförenligt med hinderförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen att förelägga en sökmotorleverantör att ta bort söklänkar till grundlagsskyddade medier. IMY menar i stället att en intresseavvägning måste göras i varje enskilt fall.

IMY framhåller att vissa omständigheter kan beaktas särskilt vid intresseavvägningen. Bland annat, konstaterar myndigheten, har det betydelse om den bakomliggande publiceringen har journalistiska ändamål – ett begrepp som tolkats brett i EU-domstolens praxis. Om en sökträff länkar till en publicering som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarnas system med ansvarig utgivare, och som omfattas av det svenska medieetiska systemet, ska det enligt myndigheten ses som en faktor som talar emot radering.

IMY uttalar sig också om betydelsen av att en sökträff gäller en känd person. Att någon är en ”offentlig person” (till exempel en idrottsstjärna eller influencer) eller har en ”roll i det offentliga livet” (till exempel en riksdagsledamot eller minister) är ett förhållande som vid intresseavvägningen kan tala emot en radering av sökresultatet hos sökmotorleverantören, konstaterar IMY.

Myndighetens rättsliga ställningstagande kommer samtidigt som Högsta förvaltningsdomstolen har att besluta om prövningstillstånd i ett mål mellan IMY och Google. I målet har Google – som av underinstanserna ålagts att betala en historiskt hög sanktionsavgift – bland annat invänt att sökträffsborttagningar efter klagomål enligt dataskyddsförordningen kan innebära en problematisk begränsning av de webbansvarigas yttrande- och informationsfrihet enligt Europakonventionen.

IMY:s ställningstaganden är inte rättsligt bindande. Samtidigt menar IMY att ställningstagandet ska uppfattas som ”styrande för IMY:s verksamhet och vägledande för allmänheten” vid tillämpning av dataskyddsförordningen.

Det rättsliga ställningstagandet går att läsa i dess helhet här.

Om du har frågor om dataskydd, personuppgiftsbehandling och yttrandefrihet är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner, Esa Kymäläinen, advokat och partner, eller Gustav Tranvik, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.