Statlig utredning föreslår ändringar i mediegrundlagarna

2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté har överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen föreslår flera grundlagsändringar – men avråder från vissa andra.

Under sommaren 2018 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda och, vid behov, föreslå ändringar i delar av den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen. Utredningen skulle bland annat behandla frågan om ett författaransvar för e-böcker och det framtida grundlagsskyddet för dels databaser som innehåller uppgifter om brottmålsdomar, dels vissa direktsändningar på internet. Utredningen skulle också överväga om svensk domstol skulle ges rätt att pröva innehållet i utländska satellitsändningar som riktar sig mot en svensk publik.

Den 18 augusti i år överlämnade utredningen sitt slutbetänkande. I betänkandet, Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (SOU 2020:45), föreslås bland annat följande.

Slopat grundlagsskydd för vissa databaser (lex Lexbase)

Spridning av uppgifter om enskilda som berör lagöverträdelser är strikt reglerat i EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Genom att ansöka om ett s k utgivningsbevis har det emellertid varit möjligt att, med skydd av yttrandefrihetsgrundlagen, etablera rena söktjänster som indexerar och offentliggör information om enskildas förekomst i olika domstolsärenden – såsom tjänsten Lexbase.

Mot bakgrund av såväl dataskyddsförordningens krav som det allmänna intresset av skydd för den personliga integriteten, anser kommittén att det finns skäl att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser:

”Den nuvarande situationen innebär att grundlagsskyddet får konsekvenser som inte framstår som rimliga. Den ökade risken för att enskilda drabbas av allvarliga integritetsintrång riskerar att minska den allmänna förståelsen och acceptansen för den särskilda tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Detta bör föranleda åtgärder. Kommittén anser sammantaget att det finns skäl att stärka skyddet för den personliga integriteten genom att införa begränsningar i grundlagsskyddet för personuppgifter om lagöverträdelser.”

Utredningen föreslår därför att grundlagarna inte längre ska hindra tillämpningen av föreskrifter i lag om förbud mot offentliggörande av uppgifter om fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott. Undantaget från grundlagarnas tillämplighet ska dock endast gälla om ”det med hänsyn till uppgiftssamlingens karaktär står klart att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet”.

Inget författaransvar för e-böcker

För innehållet i tryckta böcker ansvarar i första hand bokens författare. Det följer av tryckfrihetsförordningens regler för icke-periodiska skrifter. Relativt nyligen infördes dessutom en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen (1 kap 6 §) som innebär att digitala återgivningar av tryckta böcker, under vissa förutsättningar, åtnjuter skydd enligt tryckfrihetsförordningen.

Numera utges dock böcker, i en allt större omfattning, uteslutande i digital form (såsom e-böcker och ljudböcker). I sådana fall kan istället yttrandefrihetsgrundlagens regler om skydd och ansvarsordning vara tillämplig – till exempel i fråga om särskilt utsedd utgivare. Systematiken för ansvar för böcker varierar följaktligen, beroende på bokens format. Förlagsbranschen har ansett att den fragmenterade ansvarsordningen försvårar relationen mellan författare och förlag, och har efterfrågat ett enhetligt författaransvar för såväl tryckta som digitala böcker.

Utredningen delar visserligen branschens uppfattning och konstaterar att ”utvecklingen mot utgivning av böcker i medier som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen har medfört en förskjutning av ansvaret från författaren som på sikt skulle kunna riskera att hämma yttrandefriheten”. Ett enhetligt författaransvar för digitala böcker utan tyckt förlaga skulle dock, enligt utredningen, passa illa med grundlagarnas övergripande systematik. Utredningen föreslår därför att nuvarande ordning upprätthålls:

Skyddet för webbsändningar begränsas

Yttrandefrihetsgrundlagen ger ett särskilt grundlagsskydd för traditionella radio- och tv-sändningar. Genom den s k webbsändningsregeln (1 kap 3 § YGL) gäller dock ett motsvarande grundlagsskydd också för vissa internetbaserade sändningar – till exempel direktsändningar på programföretagens playtjänster.

Den ökade och allt enklare tillgången till olika livestreamingtjänster – däribland via olika sociala medier – har dock inneburit att webbsändningsregeln fått ett vidare tillämpningsområde än vad som först åsyftades. I utredningen konstateras:

”Mot bakgrund av det ursprungliga syftet med webbsändningsregeln och det breda tillämpningsområde som regeln sedermera har kommit att få, anser kommittén att regeln inte längre kan anses vara ändamålsenlig och väl avvägd. För många av de sändningar som omfattas måste yttrandefrihetsgrundlagens skydd, liksom de förpliktelser som är förknippade med skyddet, anses alltför långtgående.”

Utredningen förordar dock inte ett avskaffande av regeln. Istället föreslår utredningen att webbsändningsregelns tillämpningsområde begränsas till att omfatta sändningar från endast vissa medieföretag; nämligen redaktioner, nyhetsbyråer och andra aktörer som innehar utgivningsbevis för verksamheten enligt den s k databasregeln i 1 kap 4 § YGL.

Innehåll i vissa satellitsändningar från utlandet ska kunna prövas av svensk domstol

En förutsättning för att yttrandefrihetsgrundlagens regler ska tillämpas fullt ut för en viss sändning är att sändningen kan anses utgå från Sverige. En utlandsförlagd programverksamhet som förmedlas hit via satellit anses inte utgå från Sverige, förutom i de fall då bestämmandet av programinnehållet vid sändningen utövas här.

När en sändning anses utgå från utlandet kan yttrandefrihetsgrundlagens regler om ensamansvar för utgivare inte tillämpas. Den som medverkar i ett sådant program åtnjuter däremot skydd enligt reglerna om meddelarfrihet. I sådana fall kan talan om personligt ansvar för brott därmed inte föras, vare sig mot en utgivare eller en meddelare, inför svensk domstol. En sådan ordning har ansetts strida mot rätten till en effektiv domstolsprövning enligt Europakonventionen i situationer när programinnehållet vänder sig till en svensk publik (Europadomstolens dom den 1 mars 2016 i målet Arlewin mot Sverige).

Mot denna bakgrund föreslår utredningen en utvidgning av yttrandefrihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde. Vissa utländska satellitsändningar ska på så vis anses utgå från Sverige och innehållet i dessa kunna prövas av svenska domstolar, trots att programverksamheten är förlagd till utlandet. För att motverka missbruk begränsas utvidgningen till sändningar med stark anknytning till Sverige, vilket kräver att det är fråga om:

  • program i tv
  • som förmedlas hit via satellitsändning utomlands, men som
  • huvudsakligen är avsedd att tas emot här i landet,
  • om programmet samtidigt och oförändrat vidaresänds här.

Det ska dessutom krävas att en utgivare med hemvist i Sverige utses. För utländska programföretag kan kravet innebära vissa svårigheter, varför även ett s k succesivt ägaransvar föreslås för fall där utgivare med hemvist i Sverige saknas.

Övrigt

Utredningen föreslår dessutom

  • att en ny s k delegationsbestämmelse ska införas i grundlagarna som avser möjligheten att upprätthålla förbud enligt lag om avbildningar och liknande åtgärder för objekt som omfattas av förstärkt skydd mot sabotage och annan grövre brottslighet, eller som ska hållas hemlig med hänsyn till totalförsvaret,
  • att tryckta förpackningar fortsatt ska omfattas av tryckfrihetsförordningen,
  • att en vidaresändningsplikt för tekniska tilläggstjänster ska införas genom tillägg i yttrandefrihetsgrundlagen,
  • att undantag från etableringsfriheten för trådsändningar för public service-verksamhet bör införas och
  • att oberoendet hos public service inte ska stärkas genom föreskrifter härom i grundlag.

Tryck-och yttrandefrihetskommitténs betänkande Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (SOU 2020:45) finner du här.

Vill du veta mer om kommitténs förslag eller har andra frågor kring tryck- och yttrandefrihetsrätt, är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson och Esa Kymäläinen, advokater och delägare på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.