EU:s DSM-direktiv har varit föremål för omfattande kritik – och en utdragen prövning i EU-domstolen. Nu har Lagrådet yttrat sig över regeringens förslag till ändringar i upphovsrättslagen med anledning av direktivet. Förslagen får godkänt – och det med beröm.
I oktober 2021 publicerade Justitiedepartementet en promemoria med förslag på ändringar i den svenska upphovsrättslagen. Bakgrunden till lagförslagen är Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden, även kallat DSM-direktivet. Direktivet skulle egentligen ha genomförts i medlemsstaternas rättsordningar senast den 7 juni 2021, men genomförandet har försenats – inte minst på grund av en rättstvist mellan EU och Polen om giltigheten av delar av direktivet.
DSM-direktivet syftar till att ytterligare harmonisera upphovsrätten inom EU. Det innehåller flera nya bestämmelser – till exempel bestämmelser för att anpassa undantag och inskränkningar i upphovsrätten till en digital och gränsöverskridande miljö, bestämmelser för att förbättra licensieringen av rättigheter och säkerställa bättre tillgång till skyddade verk, samt bestämmelser för att stärka upphovsmäns och utövande konstnärers ställning som avtalsparter. Direktivet innehåller dessutom en ny uppsättning regler om ensamrätt för så kallade ”presspublikationer”.
Eftersom upphovsrätten är grundlagsskyddad, och dessutom berör förhållandet mellan enskilda, valde regeringen tidigare i juni att inhämta Lagrådets synpunkter på det svenska lagförslaget. Under förra veckan kom Lagrådets svar.
I sitt yttrande gör Lagrådet först en avvägning kring placeringen av vissa bestämmelser i upphovsrättslagen. Det gäller bestämmelserna om innehållslicensiering för vissa onlinetjänster, som föreslås genomföras i ett nytt kapitel – kapitel 6 b – med 13 nya paragrafer.
Lagrådet menar att många av de föreslagna bestämmelserna i kapitlet i själva verket rör relationen mellan tjänsteleverantörer och tjänstens användare, och att de inte har en direkt koppling till upphovsrätt. Bestämmelserna, menar Lagrådet, kommer därför att tynga ner upphovsrättslagen utan att passa in där.
Samtidigt pekar Lagrådet på fördelen med att bestämmelserna hålls ihop i samma regelverk, eftersom en del av paragraferna ändå rör ”centrala upphovsrättsliga frågor”. Lagrådet bedömer därför, trots principinvändningarna, att den valda lösningen ändå är den lämpligaste.
Lagrådet konstaterar också att lagstiftningsarbetet visar på problemet med den löpande numreringen i upphovsrättslagen. Upphovsrättslagen består av ett stort antal paragrafer med bokstavsnumrering och är över lag svåröverskådlig, menar Lagrådet. Lagrådet anser därför att en språklig och redaktionell omarbetning av lagen bör göras – utöver den materiella översyn av upphovsrättslagen som regeringen redan föreslagit i lagrådsremissen.
I övrigt innehåller Lagrådets yttrande framför allt förslag på språkliga och strukturella justeringar i lagtext och författningskommentarer. Ett exempel är de föreslagna bestämmelserna om ensamrätt för framställare av presspublikationer, som enligt remissförslaget skulle innehålla ett undantag för ”enskilda användares förfoganden som inte sker i förvärvssyfte”. Lagrådet menar att bestämmelsen bör förtydligas så att det framgår att också offentliga aktörer kan omfattas av undantaget – och föreslår därför att begreppet ”enskildas” stryks.
Enligt Lagrådet borde författningskommentaren dessutom innehålla en upplysning om att vissa delar av en presspublikation – till exempel artiklar och fotografier – kan omfattas av upphovsrätt, och därmed falla utanför undantaget.
Den bestämmelse i direktivet som varit föremål för störst kontrovers – artikel 17, även kallad ”innehållsfilterklausulen” – diskuteras inte närmare i sak i Lagrådets yttrande. Bestämmelsen, som reglerar vissa onlineplattformars ansvar för innehåll som laddats upp av dess användare, har av en del bedömare ansetts utgöra en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten på internet. Så sent som i april konstaterade emellertid EU-domstolen att bestämmelsen inte står i strid med yttrande- och informationsfriheten enligt artikel 11 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, och att direktivbestämmelsen därför ska anses giltig.
På det hela taget konstaterar Lagrådet att en stor ansträngning verkar har gjorts för att åstadkomma bra juridiska lösningar för att möta kraven i direktivet. Lagrådet framför till och med uttryckligt beröm över lagstiftningsarbetet:
”Lagrådsremissens förslag är, med de begränsningar som följer av de nu beskrivna yttre förutsättningarna, som helhet utomordentligt väl genomarbetade. Det har också blivit tydligt vid föredragningen, som genomförts på ett utmärkt sätt, att stor tankemöda har lagts ned på att hitta de bästa juridiska lösningarna på de utmaningar som direktivet ställer upp.”
Lagförslaget som helhet får därmed grönt ljus. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Lagrådets yttrande finns att ta del av i dess helhet här.
Om Lagrådet
Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även andra lagfarna personer, t.ex. nyligen avgångna ledamöter av dessa domstolar, kan förordnas att ingå i Lagrådet.
I det aktuella lagrådsyttrandet har före detta justitierådet Karin Almgren samt justitieråden Mahmut Baran och Malin Bonthron deltagit.
Källa: Lagrådet
Om du har frågor om DSM-direktivet och de föreslagna ändringarna i upphovsrättslagen är du välkommen att kontakta Esa Kymäläinen, advokat och partner, eller Fredrik Thorslund, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
