Behandling av personuppgifter för ”journalistiska ändamål” undantaget från de flesta av bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Men vad innebär egentligen ”journalistiska ändamål”?
I ett nytt rättsligt ställningstagande redogör Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, för sin uppfattning.
Tidigare i år uttalade sig IMY om förhållandet mellan yttrandefrihetsgrundlagen och GDPR. Även om IMY inte ska agera mot innehållet i massmedier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, menade IMY då att det inte behöver strida mot det så kallade hinderförbudet i grundlagen att förelägga en sökmotorleverantör, som Google, att radera söklänkar till grundlagsskyddade medier.
IMY ansåg att det i stället måste göras en avvägning i varje enskilt fall – där det bland annat har betydelse om den bakomliggande publiceringen har skett för journalistiska ändamål.
Begreppet ”journalistiska ändamål” återkommer också i andra dataskyddssammanhang. Enligt dataskyddsförordningen, GDPR, har EU:s medlemsstater rätt att införa vissa undantag från förordningen för personuppgiftsbehandling som sker för journalistiska ändamål. Och enligt 1 kap. 7 § i den svenska dataskyddslagen (2018:218) är behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål också undantaget från de flesta av bestämmelserna i dataskyddsförordningen.
Vad som utgör ”journalistiska ändamål” har emellertid inte preciserats i lagstiftningen. Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDBP, har inte heller lämnat någon särskild vägledning kring begreppet.
I stället har nu IMY, den svenska dataskyddsmyndigheten, valt att publicera ett eget ställningstagande kring begreppets innebörd – denna gång i sammanhang där yttrandefrihetsgrundlagen inte gäller.
Ska ges en bred innebörd – men inte för bred
I sitt ställningstagande, som publicerades tidigare i veckan, anger IMY inledningsvis att begreppet ”journalistiska ändamål” ska ges en bred tolkning. Enligt myndigheten omfattar begreppet i princip all verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Vilket medium som används har ingen avgörande betydelse.
Det innebär att inte bara yrkesjournalister, utan även exempelvis medborgarjournalister, poddare och bloggare kan omfattas av undantaget. Enligt IMY:s bedömning ingår dessutom den åsikts- och opinionsbildning som politiska partier ägnar sig åt. IMY konstaterar följaktligen att begreppet har en bredare innebörd än i vardagligt språkbruk.
Samtidigt menar IMY att begreppet inte kan ges en sådan bred innebörd att undantaget omfattar all information som innehåller personuppgifter och publiceras på internet.
Myndigheten hänvisar bland annat till EU-domstolens dom i målet Google Spain och Google, där domstolen konstaterar att en sökmotorleverantörs behandling av personuppgifter, genom tillhandahållandet av själva sökmotorn, inte utgör en behandling för journalistiska ändamål.
I en svensk kontext menar IMY att detsamma skulle kunna gälla till exempel vissa söktjänster för brottmålsdomar som riktar sig till allmänheten.
Uppgifter av privat karaktär ”normalt sett” inte motiverade
Undantaget ska heller inte, enligt IMY, förstås som att det normalt sett omfattar tillgängliggörande av uppgifter av rent privat karaktär – även om publiceringen i övrigt har journalistiska ändamål. Endast om de privata uppgifterna i sig är motiverade av journalistiska ändamål – till exempel vid granskning av en makthavares handel och vandel – kan tillgängliggörandet anses omfattas av undantaget.
Ett övergripande journalistiskt ändamål kan däremot inte, anser IMY, ”smitta av sig” på tillgängliggörandet av privata uppgifter som inte i sig motiveras av ett journalistiskt ändamål. IMY presenterar två exempel:
AA publicerar texter på sin egen öppet tillgängliga webbplats. I texterna påstås att ett antal högt uppsatta, namngivna personer inom finansbranschen har satt i system att sko sig på samhällets bekostnad. Detta har enligt AA varit en bidragande orsak till att en ekonomisk kris uppstått i finans- och bankvärlden, som lett till stor ekonomisk skada för samhället i stort och ett antal särskilt drabbade, däribland AA. Bland texterna förekommer uppgifter om de namngivna personernas utbildningsbakgrund och engagemang. […]
BB utför i allt väsentligt samma behandlingar med samma angivna syften som AA […]. BB publicerar dock även uppgifter av rent privat karaktär om några av de namngivna personerna, bland annat uppgifter om psykiatrisk vård, uppgifter om en genomgången separation, en ingående kartläggning av personernas rörelsemönster och vardagsliv samt bilder och uppgifter om personernas barn.
Enligt IMY ska behandlingen av personuppgifter i det första exemplet anses ha skett för journalistiska ändamål – men däremot inte det senare.
”Huvudsakligen” men inte ”uteslutande” journalistiska ändamål krävs
IMY:s ställningstagande berör också betydelsen av att en personuppgiftsbehandling inte längre måste vara motiverad ”uteslutande” av journalistiska ändamål för att undantagsbestämmelsen ska vara tillämplig – vilket krävdes enligt den tidigare gällande personuppgiftslagen, PUL.
I det hänseendet bedömer IMY att undantaget i och för sig kan vara tillämpligt om det finns ett eller flera parallella ändamål bakom behandlingen – varav ett är journalistiskt – men att det bör krävas att det journalistiska ändamålet är det huvudsakliga ändamålet.
Om det däremot framstår som att det journalistiska ändamålet är av ”underordnad betydelse”, anser IMY att undantagsbestämmelsen inte gäller. IMY anger följande exempel:
FF publicerar på sin öppna sida på ett socialt medium ett inlägg som vem som helst kan ta del av. I inlägget pekar FF ut en bilist som vållande till en trafikolycka, med namn, bild och uppgift om bostadsadress. Inlägget innehåller en tydlig beskrivning av det enligt FF:s uppfattning klandervärda i bilistens agerande […]. I inlägget framgår även att FF är upprörd över hur bilisten påverkat FF och andra cyklister. Vid tidpunkten för publiceringen var bilisten varken formellt misstänkt eller dömd för brottet. FF menar att syftet med inlägget är att delta i samhällsdebatten om förhållandet mellan cyklister och bilister. […]
Enligt IMY kan behandlingen i exemplet i och för sig anses ha ett journalistiskt ändamål. Samtidigt konstaterar myndigheten att ”det huvudsakliga ändamålet med den behandlingen förefaller ha varit att hänga ut [sic!] bilisten som klandervärd”. Därför, menar myndigheten, bör det inte omfattas av undantagsregeln.
Tydlig likhet med andra typer av prövningar
I vissa delar ligger IMY:s ställningstagande nära de bedömningar som ofta aktualiseras inom pressetiken. I ett ytterligare exempelfall anger IMY:
HH spelar tillsammans med sina kamrater in sina samtal som en så kallad podcast och laddar upp dem på internet där vem som helst kan ladda ned och lyssna på avsnitten. I ett avsnitt diskuteras ett uppmärksammat samarbete mellan en känd influencer och ett företag vars respekt för mänskliga rättigheter har ifrågasatts. I podcasten uttrycks humoristiska, men nedsättande kommentarer om influencerns agerande. […]
Enligt IMY:s mening omfattas den beskrivna behandlingen av journalistiska ändamål. Influencern är att anse som en offentlig person och kan därför behöva acceptera att även vissa privata uppgifter kan omfattas av journalistiska ändamål. Det krävs dock att det är nödvändigt att publicera de privata uppgifterna för att uppnå det journalistiska ändamålet. […]
Motsvarande bedömningar – som till dels påminner de avvägningar som Medieombudsmannen eller Mediernas etiknämnd gör när de prövar om en viss publicering har lett till en ”oförsvarlig publicitetsskada” – har tidigare varit förbehållna det självreglerande, medieetiska systemet.
Frågan är om samma sorts avvägningar, med IMY:s synsätt, nu kan komma att aktualiseras även i tillsynsärenden på dataskyddsområdet.
Noterbart är också att IMY:s genomgång i hög grad avser förtalsbedömningar, vilket noga taget har att göra med hur den omtalade personens sociala anseende påverkas av en viss uppgift – medan ämnet för dataskyddsförordningen är den personliga integriteten.
IMY:s ställningstagande finns att ta del av i dess helhet här.
Om IMY och rättsliga ställningstaganden
IMY utövar tillsyn över dataskyddsförordningens regler och kompletterande regler i nationella lagar, förordningar och föreskrifter. IMY utövar även tillsyn av reglerna i brottsdatalagen, inkassolagen, kamerabevakningslagen och kreditupplysningslagen.
IMY:s rättsliga ställningstaganden innehåller en redogörelse för IMY:s uppfattning i rättsliga frågor. De är styrande för myndighetens tolkning i olika frågor och vägledande för bland annat verksamheter som tillämpar dataskyddsförordningen. Ställningstagandena gäller tills vidare och kan ändras om det kommer ny vägledande domstolspraxis eller vägledning från EDPB.
Källa: IMY
Om du har frågor om dataskydd, personuppgiftsbehandling och yttrandefrihet är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner, eller Fredrik Thorslund, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
