Under gårdagen presenterades betänkandet ”Utredningen om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor” (SOU 2022:2). I betänkandet föreslås bland annat vissa straffskärpningsåtgärder för brott som riktar sig mot personer som arbetar med nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.
Under våren 2020 tillsatte regeringen en utredning för att analysera behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner. En del av uppdraget avsåg särskilt brott mot personer som arbetar med journalistisk verksamhet och nyhetsförmedling.
I utredningen, som nu finns publicerad på Regeringskansliets hemsida, konstateras att journalisters utsatthet har ökat både i Sverige och internationellt under senare tid. I Sverige förekommer såväl hot om våld som indirekta hot och andra typer av angrepp mot journalister, inte minst i den digitala sfären. Enligt utredningen riskerar sådana angrepp att verka avskräckande och på sikt leda till självcensur, vilket i sin tur ”hämmar det offentliga samtalet och i förlängningen riskerar demokratin”.
Utredningen redovisar ett flertal initiativ som lanserats för att motverka den negativa utvecklingen i Sverige och Europa, däribland EU:s handlingsplan för demokrati och EU-kommissionens rekommendation om att stärka journalisters och andra mediearbetares säkerhet. På EU-nivå finns dessutom ett antal pågående lagstiftningsarbeten för att stärka mediefriheten och skyddet för europeiska publicister – bland annat planer på en ny, europeisk mediefrihetslag och nya jurisdiktionsregler för att motverka rättsprocesser som syftar till att tysta eller hämma opinionsbildning, granskning och nyhetsförmedling.
Även i ljuset av de åtgärder som redan vidtagits bedömer utredningen att det nu finns behov av ett starkare straffrättsligt skydd för dem som arbetar med nyhetsförmedling och journalistik.
Utredningen föreslår att en ny straffskärpningsbestämmelse införs i brottsbalken. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska det betraktas som en försvårande omständighet att en brottslig gärning begåtts mot en person på grund av att denne, eller någon närstående till denne, yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller journalistik. Utredningen konstaterar:
”Den föreslagna bestämmelsen syftar till att förtydliga och markera att sådana brott – som hotar den fria åsiktsbildningen och ett demokratiskt styrelseskick – har ett högre straffvärde än likartad brottslighet utan en sådan koppling”.
Enligt utredningen är bestämmelsen framför allt tänkt att tillämpas för brott mot medarbetare vid massmedieföretag.
Utredningen menar att det inte bör krävas att brottet begåtts uteslutande på grund av brottsoffrets ställning som journalist för att straffskärpningsbestämmelsen ska aktualiseras. Det bör inte heller krävas att brottet har anknytning till en särskild tidningsartikel eller krönika. Det krävs emellertid ett samband mellan brottet och brottsoffrets journalistiska yrkesverksamhet – vare sig brottet sker för att skrämma, påverka eller hämnas.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
För mer information om utredningens förslag och Sveriges arbete med mediefrihetsfrågor är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
