Våld och hot mot journalister har blivit allt vanligare inom EU. Nu har EU-kommissionen för första gången utfärdat en skriftlig rekommendation där medlemsstaterna uppmanas att stärka skyddet för journalister och medieanställda. Rekommendationen är ett av flera pågående EU-initiativ som syftar till att förbättra förutsättningarna för medier och journalister inom EU.
Förra veckan talade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om tillståndet i unionen (State of the Union Adress 2021). State of the Union-talet – som sedan 2010 hålls årligen inför fastställandet av EU-kommissionens arbetsordning – hämtar inspiration från det anförande som den amerikanska presidenten varje år håller inför USA:s kongress. Under talet redogör kommissionsordföranden för det gångna året och sätter tonen för EU-kommissionens arbete under det kommande året.
Ett av de teman som lyftes särskilt under årets anförande var mediefriheten inom EU. Kommissionsordföranden hänvisade bland annat till kommissionens planer på att föreslå en ny, europeisk mediefrihetslag, med syfte att stärka de fria mediernas oberoende inom EU. Lagstiftningsinitiativet aviserades under våren – och nu meddelade von der Leyen att ett förslag kan komma att presenteras redan under nästa år.
Samtidigt offentliggjorde kommissionen för första gången en skriftlig rekommendation till medlemsstaterna, med uppmaningar om att vidta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för den europeiska journalistkåren.
– Vi måste värna dem som skapar öppenhet, vi måste skydda våra journalister. Därför lägger vi i dag fram en rekommendation om stärkt skydd för journalister, tillkännagav von der Leyen under onsdagens tal.
Ökning av våld och hot mot europeiska journalister
I rekommendationen, som nu finns publicerad på EU-kommissionens hemsida, beskrivs EU som ett av de säkraste områdena i världen för journalister. Samtidigt konstaterar kommissionen att attacker och trakasserier mot journalister har blivit allt vanligare även inom EU. Kommissionen lyfter bland annat terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris 2015, attentatet mot den maltesiska journalistern Daphne Caruana Galizia år 2017 och mordet på den nederländska reportern Peter R. de Vries under våren 2021.
Kommissionen konstaterar särskilt att våld och hot mot journalister har blivit vanligare i samband med protester och demonstrationer – både från deltagare och, i vissa fall, från rättsvårdande myndigheter. Kommissionen uttrycker också oro över säkerhetsläget i den digitala miljön, där förtalskampanjer och kränkningar mot journalister har blivit vanligt förekommande. Särskilt allvarligt är läget för kvinnliga journalister, journalister som tillhör en minoritetsgrupp, eller journalister som rapporterar om jämställdhets- och minoritetsfrågor. Bland kvinnliga journalister har 73 procent angett att de någon gång har utsatts för onlinetrakasserier.
Effektiva brottsutredningar och samverkan med sociala medier efterfrågas
Den nya rekommendationen innehåller ett trettiotal punkter. Medlemsstaterna uppmanas bland annat att utreda och åtala alla brott som begås mot journalister, vare sig online eller offline, på ett neutralt, effektivt, transparent och skyndsamt sätt. Medlemsstaterna uppmanas också att upprätta samverkanspunkter mellan journalistkåren och de nationella rättsvårdande myndigheterna, i syfte att förebygga och åtgärda hot och angrepp mot medieanställda. Dessutom uppmuntras medlemsstaterna att samarbeta med bland annat sociala medieplattformar för att förhindra angrepp mot journalister som sker genom deras tjänster.
Rekommendationen tar också sikte på journalisters möjligheter att ta del av allmänna handlingar och myndighetsinformation. Kommissionen noterar bland annat att nationell dataskyddslagstiftning i vissa fall har använts som svepskäl för att neka journalister tillgång till offentlig information. I andra fall har nationella pandemiregler – bland annat regler som kriminaliserar spridning av desinformation – kommit att medföra utmaningar för informationsfriheten och den fria åsiktsbildningen. Medlemsstaterna uppmanas därför att införa enkla och effektiva processer för att hantera förfrågningar om allmänna handlingar, och att inte avslå sådana förfrågningar utan rimliga skäl.
Ett av flera instrument inom EU-rätten
I den nya rekommendationen påminner kommissionen om att medlemsstaterna redan har vissa skyldigheter att sörja för journalisters och andra medieanställdas säkerhet. Europadomstolen har bland annat konstaterat att stater som underlåter att avvärja eller utreda brott mot journalister – även när hoten härstammar från icke-statliga aktörer – kan göra sig skyldiga till överträdelser av yttrandefriheten i Europakonventionens artikel 10. Eftersom EU:s egen stadga om de grundläggande rättigheterna ska innebära ett minst lika långtgående skydd som Europakonventionen, lär samma skyldigheter gälla också enligt EU-rätten.
Dessutom pågår ett antal parallella lagstiftningsinitiativ inom EU som ska öka skyddet för journalistiken och de fria medierna.
Utöver den europeiska mediefrihetslag som nu planeras bedriver EU-kommissionen ett särskilt arbete för att motverka juridiska trakasserier mot journalister och mediehus. Under 2020 tillsattes bland annat en internationell expertgrupp inom EU med uppdrag att utreda behovet av åtgärder mot så kallade SLAPP-stämningar. SLAPP-stämningar, eller Strategic Lawsuits Against Public Participation, är rättliga åtgärder som syftar till att avskräcka medier från att kritiskt belysa vissa personer eller organisationer genom hot om utdragna eller kostsamma processer. I vissa jurisdiktioner har fenomenet blivit så pass vanligt förekommande att det föranlett lagstiftning (så kallad Anti SLAPP-lagstiftning). Anspråk på lagstiftningsåtgärder har även framförts från Europaparlamentet.
I den rekommendation som nu publiceras ombeds medlemsstaterna att redovisa för EU-kommissionen vilka åtgärder som vidtagits på grund av rekommendationen. En första redovisning ska ske 18 månader efter det att rekommendationen antogs. På grundval av medlemsstaternas rapporter kommer kommissionen sedan att överväga om ”ytterligare steg bör vidtas” för att säkerställa skyddet för journalister och andra medieanställda inom EU.
För mer information om EU:s arbete med mediefrihet är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner på TIME DANOWSKY Advokatbyrå. Ulf Isaksson är en av medlemmarna i EU:s internationella expertgrupp kring SLAPP-stämningar.
