Högsta förvaltningsdomstolen: Alla upphandlingar av ramavtal ska ange takvolym

I två nya avgöranden fastställer Högsta förvaltningsdomstolen att kravet på att ange takvolym vid upphandling av ramavtal ska gälla för alla typer av ramavtal. Domstolen förtydligar även vilka krav som ställs för att en leverantör ska kunna visa att den lidit eller riskerar att lida skada till följd av fel i upphandlingen.

Frågan om hur takvolymer behöver anges vid upphandling av ramavtal har på senare tid aktualiserats i EU-domstolens praxis – särskilt i samband med EU-domstolens avgöranden i mål C-216/17 (”Coopservice-målet”) och mål C-23/20 (”Simonsen & Weel-målet”). I målen konstaterade EU-domstolen att en upphandlande myndighet måste vara tydlig med vilken takvolym myndigheten kommer kunna beställa, när den i ett senare skede ingår ett ramavtal med en leverantör.

Av EU-domstolens avgöranden framgick emellertid inte om kravet gäller för alla typer av ramavtal – vilket lett till olika tolkningar när upphandlingsbestämmelserna tillämpats av svenska myndigheter och underrätter.

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen, genom två parallella avgöranden, fastställt att kravet på att takvolymer ska anges tydligt i upphandlingsunderlaget gäller vid upphandling av alla typer av ramavtal.

I det ena avgörandet hade Örnsköldsviks kommun och ett antal kommunala bolag upphandlat ett ramavtal för utskriftstjänster. I upphandlingsunderlaget angavs historiska volymer och uppskattningar av beställarnas behov – men ingen övre gräns för hur mycket som totalt kunde avropas enligt ramavtalet. En av anbudsgivarna ansökte om överprövning av upphandlingen och angav bland annat att bristen på konkret takvolym i underlaget inneburit skada för bolaget, eftersom bolaget annars skulle ha gjort en annan kalkyl och lämnat ett mer konkurrenskraftigt pris i upphandlingen.

Det andra avgörandet gällde ett ramavtal avseende golvarbeten som slutits med tre anbudsgivare, i viss rangordning, för två geografiska områden. I underlaget angavs uppskattade årsvolymer, men ingen takvolym. Den leverantör som fått lägst rangordning i båda delområdena överklagade upphandlingen och gjorde gällande att avsaknaden av takvolym problematiserat bolagets prissättning och därigenom lett till skada för bolaget. Beställaren invände i sin tur att EU-domstolens krav på att ange takvolym inte var tillämpligt när ramavtal slutits med fler leverantörer.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i båda fallen att myndigheterna inte uppfyllt de krav som ställs upp i upphandlingslagstiftningen gällande takvolymer. Domstolen konstaterar bland annat att det inte finns något i Simonsen & Weel-målet som talar för att kravet på att ange en takvolym inte skulle gälla generellt för ramavtal. Kravet på att ange takvolym gäller därmed både för upphandlingar som avser ramavtal med en leverantör och upphandlingar som avser ett ramavtal med flera leverantörer. Att beställarna uppgivit historiska volymer och uppskattade volymer i upphandlingsunderlaget ansågs inte tillräckligt.

I målen aktualiseras också frågor kring den skadeprövning som ska göras när en upphandling överprövas. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar bland annat att det är leverantörens ansvar att visa hur den upphandlande myndighetens fel eller brister har påverkat leverantörens möjlighet att konkurrera i upphandlingen. Leverantören ska även ha gjort det som krävs för att undvika att skada uppstår, till exempel genom att begära förtydliganden av upphandlingsdokument från den upphandlade myndigheten före anbudstidens utgång. Har leverantören inte gjort det, kan bristen inte anses ha lett till att leverantören lidit eller riskerat lida skada. Eftersom leverantörerna i de aktuella målen inte begärt förtydliganden kring upphandlingsunderlaget konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att de inte kunde anses visat att bristerna i upphandlingen lett till någon skada för leverantörerna.

Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i mål 6151-6159-20 och 196-21 finns att läsa här.

Om du vill veta mer om Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden eller har andra frågor om upphandlingslagstiftningen är du välkommen att kontakta Jonas Forzelius , advokat och partner, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.