Den 19 januari 2024 överlämnades betänkandet ”Inskränkningar i upphovsrätten” (SOU 2024:4) till regeringen. I betänkandet föreslås ett tydligare regelverk för användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Förslagen innebär dels en breddad möjlighet för sådan användning, dels en stärkt position för rättsinnehavarna.
Upphovsrätten innebär, med de inskränkningar som föreskrivs, en uteslutande rätt för rättsinnehavaren att förfoga över ett verk genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten.
Upphovspersonens ensamrätt är emellertid inte total. I särskilda fall har det ansetts påkallat med särskilda regleringar som begränsar – inskränker – upphovsrätten. Det är exempelvis tillåtet att i vissa fall framställa eller framföra upphovsrättsligt skyddade verk för privat bruk eller i samband med undervisning.
Den tekniska utvecklingen fordrar en översyn av regelverket
Den nu presenterade utredningen har haft i uppdrag att bland annat utreda om den tekniska utvecklingen medfört att nya legitima behov av inskränkningar har tillkommit, om utvecklingen inneburit att vissa inskränkningar blivit för långtgående och om samtliga befintliga inskränkningar fortfarande fyller ett konkret behov.
Utredningen innefattar en fullständig översyn av upphovsrättslagens (1960:729) bestämmelser om inskränkningarna. Det är den första översynen av bestämmelserna på nästan 20 år.
En utökad möjlighet för användning utan tillstånd
Huvuddelen av de föreslagna ändringarna medför utökade möjligheter för användning av upphovsrättsligt skyddade verk utan tillstånd från rättsinnehavarna.
Bland annat föreslås – genom en helt ny bestämmelse – ökade möjligheter att använda skyddade verk i nyhetsrapportering i den utsträckning som motiveras av informationssyftet.
Även återgivning av konst i det offentliga rummet föreslås utvidgas till att omfatta alla typer av förfoganden och alla typer av verk som är stadigvarande placerade på eller vid offentliga platser. Till skillnad från gällande regler föreslås också att det ska vara tillåtet att måla av eller fotografera sådana verk och tillgängliggöra återgivningen för allmänheten.
Vidare föreslås att – det i viss mån redan gällande – parodiundantaget lagfästs genom ett generellt undantag.
Parodier av upphovsrättsligt skyddade verk har i svensk rätt traditionellt ansetts utgöra nya och självständiga verk som därmed inte gör intrång i ursprungverket. I betänkandet föreslås i stället en uttrycklig reglering vilken ger var och en rätt att använda alla typer av verk (utom datorprogram) i den utsträckning som motiveras av ett karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte.
Tydligare krav på namnangivelse
I betänkandet lämnas även förslag på ändringar som stärker upphovspersonernas rättigheter – bland annat föreslås ett tydligare krav på namnangivelse.
Som en del av upphovspersonens ideella rätt uppställs redan idag ett krav på namn- och källangivelse vid användning av skyddade verk. Gällande krav innebär att namnangivelse ska ske i enlighet med god sed.
Nu föreslås ett förtydligande av kravet genom att namnet ska anges om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt eller det vore oförenligt med god sed.
Inte lämpligt att nu föreslå inskränkningar för nyttjanden genom AI
I betänkandet konstateras också att det uppkommit frågor om användning av artificiell intelligens (”AI”) i flera olika avseenden. Exempelvis i fråga om användning av upphovsrättsligt skyddat material som träningsdata för AI-modeller och om den rättsliga statusen för AI-genererade resultat.
Utvecklingen och användningen av AI innebär, enligt betänkandet, ett behov av nya eller ändrade inskränkningsbestämmelser. Dock framhålls att alla frågor som kan tänkas uppkomma genom denna utveckling ännu inte utkristalliserat sig.
Mot bakgrund av att framtidsutvecklingen avseende AI är oviss, konstateras att det inte vore lämpligt att nu lämna förslag ”som inte tar höjd för den osäkerhet som finns” på detta område.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2025. Betänkandet finns tillgängligt här.
Om du har frågor om betänkandet eller vill veta mer om lagstiftningen på upphovsrättens område är du välkommen att kontakta Fredrik Ståhl och Esa Kymäläinen, advokater och partners, eller Jesper Jakobsson, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
