Under 2019 inledde Konsumentombudsmannen (KO) ett tillsynsärende avseende skrapningarna av Triss-lotter i TV4:s Nyhetsmorgon och inslagens förhållande till reglerna i marknadsföringslagen och spellagen. Med anledning av tillsynsärendet uppmanades Svenska Spel att lämna information om bolaget hade ett samarbetsavtal med TV4. Om något avtal förelåg uppmanades Svenska Spel att lämna över avtalet till KO.
Både Svenska Spel och TV4 överklagade beslutet. Bolagen ansåg bland annat att uppmaningen stred mot den så kallade exklusivitetsprincipen och efterforskningsförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen. Efter prövning i såväl Patent- och marknadsdomstolen som Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) – som gav bolagen rätt – överklagade KO målet till Högsta domstolen.
I Högsta domstolens avgörande, som publicerades i slutet av mars, valde en majoritet av domstolens ledamöter att frångå PMÖD:s bedömning. Till skillnad från PMÖD bedömde Högsta domstolens majoritet att KO:s uppmaning till Svenska Spel var förenlig med grundlagen, och att KO:s uppmaning därmed var tillåten.
Exklusivitetsprincipen – inte ett förbud mot varje slags myndighetsingripande
I det aktuella målet ansåg Högsta domstolens majoritet att exklusivitetsprincipen inte utgör ett förbud mot varje slag av myndighetsåtgärd med koppling till framställningar som grundlagen är avsedd att skydda.
Majoriteten menade att det borde finnas en viss möjlighet för det allmänna att, utan hinder av yttrandefrihetsgrundlagen, vidta utredningsåtgärder som rör en publicering när det behövs för att bedöma om det är fråga om förhållanden som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagen.
Det material som KO begärt i målet ansågs ha betydelse såväl för frågan om inslagen var att bedöma som renodlad marknadsföring som för frågan om inslagen kan anses skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. Mot denna bakgrund ansåg majoriteten att KO:s uppmaning inte stred mot exklusivitetsprincipen.
Efterforskningsförbudet omfattar inte alla omständigheter kring en viss framställning
Den andra frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var huruvida KO:s uppmaning kunde anses strida mot efterforskningsförbudet.
Efterforskningsförbudet innebär att det allmänna är förhindrat att efterforska vissa kategorier av personer med anknytning till grundlagsskyddade publiceringar. Det innebär till exempel ett förbud mot att efterforska vem som är upphovsman eller vem som lämnat uppgifter till en viss framställning i ett grundlagsskyddat program. I avgörandet konstaterade Högsta domstolen att såväl efterforskningsförbudet som exklusivitetsprincipen gäller även för renodlat kommersiella framställningar.
Högsta domstolens majoritet menade emellertid att efterforskningsförbudet inte kan anses omfatta alla omständigheter kring en viss framställning. Förbudet, menade domstolen, är i princip avgränsat till de personer vars anonymitet yttrandefrihetsgrundlagen avser skydda. Även andra uppgifter kan omfattas av förbudet, om det vid ett utlämnande finns en beaktansvärd risk för att skyddade uppgifter röjs. Avgörande vid en sådan bedömning är karaktären av de efterfrågade uppgifterna samt om det finns en konkret fara för att åtgärden leder till att skyddad information röjs.
I det aktuella fallet menade Högsta domstolens majoritet att det redan inledningsvis i KO:s tillsyn stod klart att det förelåg någon form av samarbete mellan Svenska Spel och TV4. Enligt domstolen är det tydligt att syftet med KO:s uppmaning endast varit att få information om de affärsmässiga villkoren mellan TV4 och Svenska Spel.
Syftet med åtgärden kunde således inte, enligt majoritetens uppfattning, sägas vara att få kännedom om sådana personer vilkas anonymitet yttrandefrihetsgrundlagen avser skydda.
Domstolen konstaterade att det, i det aktuella fallet, helt saknades uppgifter om vad ett eventuellt samarbetsavtal skulle innehålla. Enligt domstolen fanns inte heller anledning att anta att ett utlämnande skulle innehålla uppgifter om personer som omfattas av efterforskningsförbudet.
”Vid oklarhet eller tveksamhet ska företräde ges åt grundlagen”
Högsta domstolens ordförande, justitierådet Anders Eka, anförde i en skiljaktig mening att Triss-inslagen i TV4:s Nyhetsmorgon utgör redaktionella inslag med ett tydligt underhållningsvärde. Triss-inslagen blir dessutom ofta till egna nyheter efter att de har sänts – nyheter som vidareförmedlas i tidningar och annan media.
Att Svenska Spels lotteriverksamhet främjas i inslagen, konstaterade ordföranden, kan inte i sig innebära att de anses vara av sådan utpräglat kommersiell natur att de kan angripas utan stöd i yttrandefrihetsgrundlagen.
Ordföranden delade inte heller majoritetens uppfattning avseende exklusivitetsprincipens omfång. I den skiljaktiga meningen konstaterar han att principen ska ses som ett allmänt förbud mot alla myndighetsingripanden som saknar stöd i yttrandefrihetsgrundlagen.
Trots att KO:s uppmaning avsett utlämnande av information och inte ett direkt ingripande hade åtgärdens övergripande syfte varit att, i förlängningen, kunna ingripa mot Triss-inslagen i TV4:s Nyhetsmorgon. Ett sådant ingripande kan inte ske och åtgärden står därmed i strid med grundlagen.
Högsta domstolens beslut i mål nr Ö 2318–22 finns att läsa här.
Om du vill veta mer om Högsta domstolens avgörande, exklusivitetsprincipen eller efterforskningsförbudet är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner, eller Jesper Jakobsson, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
