Generaladvokaten om AI-chattbotars användning av presspublikationer

För första gången har frågor om generativ AI och upphovsrätt nått EU-domstolen. I ett mål om Googles AI-tjänst Gemini ska domstolen nu ta ställning till hur långt utgivares rättigheter sträcker sig när deras presspublikationer används av AI-tjänster. Den 3 november 2026 presenterade generaladvokaten sitt förslag till avgörande. Enligt förslaget kan återgivning av presspublikationer i AI-genererade svar utgöra intrång i utgivarnas rättigheter.

Bakgrunden till mål C-250/25, Like Company mot Google Ireland, är en tvist om användningen av skyddade presspublikationer i Googles AI-tjänst Gemini. Det ungerska företaget Like Company gör gällande att Google har gjort intrång i bolagets rättigheter enligt artikel 15 DSM-direktivet[1].

Artikel 15 i DSM-direktivet upprättar en rättighet som ger utgivare ensamrätt att mångfaldiga sina presspublikationer och göra dem tillgängliga för allmänheten vid användning online. För svensk rätts del har artikeln implementerats genom 48 b § upphovsrättslagen.

Den ungerska domstolen har hänskjutit fyra tolkningsfrågor till EU-domstolen. Frågorna rör dels under vilka förutsättningar presspublikationer får användas som träningsdata vid utveckling av generativ AI, dels om återgivningen av skyddade presspublikationer i AI-genererade svar kan utgöra intrång i utgivarens ensamrätt.

I sitt förslag till avgörande framhåller generaladvokat Maciej Szpunar att en AI-tjänst som i realtid hämtar en presspublikation från en utgivares webbplats och använder den för att generera ett svar till användaren under vissa förutsättningar kan göra intrång i utgivarens rättigheter.

När det gäller mångfaldigande (dvs exemplarframställning) identifierar generaladvokaten två situationer där intrång kan aktualiseras:

    • När AI-tjänsten hämtar presspublikationen: Vid processen för AI-tjänstens informationsinhämtning i realtid kan det innebära att tekniska kopior av presspublikationen framställs. Sådana kopior kan utgöra exemplarframställning i upphovsrättslig mening. Om sådana tekniska kopior är tillåtna beror bland annat på om förutsättningarna för att tillämpa inskränkningen för framställning av tillfälliga exemplar är uppfyllda (jfr 11 a § upphovsrättslagen). Generaladvokaten menar att undantaget för tillfälliga exemplar kan vara uppfyllt om AI-tjänsten har fått tillgång till presspublikationen på ett tillåtet sätt. Ett otillåtet sätt kan exempelvis vara för handen om tjänsten har kringgått effektiva tekniska skyddsåtgärder, såsom betalväggar eller tekniska begränsningar som förhindrar webbskrapning.
    • Om presspublikationen återges i det AI-genererade svaret: Ett mångfaldigande kan föreligga om svaret återger publikationens särskilda uttrycksform på ett igenkännbart sätt. Svaret måste vara sådant att likheten mellan detta och texten i originalet är tillräckligt stor. Att svaret endast innehåller samma faktauppgifter är inte tillräckligt. Motsvarande krav gäller för svarets tillgängliggörande för allmänheten.

 

Leverantören av AI-tjänsten kan hållas ansvarig för dessa förfoganden om de är en del av leverantörens affärsmodell eller om leverantören inte har vidtagit de åtgärder som rimligen kan förväntas av en omsorgsfull aktör för att förhindra dem.

Vad gäller tolkningsfrågorna om träning av AI-modeller föreslår generaladvokaten att EU-domstolen ska avvisa dem som hypotetiska, eftersom det saknas stöd för att Like Companys artiklar har använts för att träna Geminis språkmodeller. Trots detta för generaladvokaten utförliga resonemang om bland annat möjligheten att träna AI-modeller med stöd av inskränkningen i upphovsrättslagen avseende text- och datautvinning (jfr artikel 4 i DSM-direktivet och 15 a § upphovsrättslagen).

Generaladvokatens förslag till avgörande är inte bindande för EU-domstolen.

Om du vill veta mer eller har frågor om upphovsrätt och artificiell intelligens är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson, advokat och partner, eller Gustav Tranvik, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.

—

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG.