En skiljeklausul i ett ramavtal från 2007 har utgjort rättegångshinder i en tvist om leveranser 13 år senare. Det konstaterar Högsta domstolen i ett avgörande från den 17 maj 2023. Skiljebundenhet ansågs även föreligga till följd av hänvisning i inköpsordrar till allmänna villkor som innehöll en skiljeklausul.
Så sent som i december 2022 avgjorde Högsta domstolen det så kallade Investeringsavtalsmålet, som bland annat handlade om klander- och ogiltighetsgrunderna i lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
Nu har domstolen återigen haft anledning att tolka reglerna i skiljeförfarandelagen – när domstolen för knappt två veckor sedan meddelade dom i målet Husqvarnas skiljeavtal. Avgörandet, som meddelades av en enig domstol, bekräftar den generösa inställning till skiljeavtal som sedan länge gällt i svensk rätt.
Tvist om tanklock blev HD-fråga – 13 år gammalt ramavtal innehöll skiljeklausul
Bolaget KB Components Plastunion AB (”KB Plastunion”) hade sedan länge tillverkat och levererat plastkomponenter till Husqvarna AB (”Husqvarna”). Husqvarna tillverkar i sin tur bland annat utomhusprodukter.
Efter att tvist uppstått om ett antal tanklock som levererats under 2020 väckte KB Plastunion talan mot Husqvarna vid allmän domstol och yrkade att Husqvarna skulle förpliktas att återbetala visst belopp för tanklocken. Husqvarna invände att talan skulle avvisas eftersom tvisten omfattades av skiljeavtal mellan parterna.
Husqvarna anförde bland annat att KB Plastunion var bundet av en skiljeklausul i ett avtal från 2007 benämnt ”Supply Agreement” samt av en skiljeklausul i allmänna villkor som Husqvarna hade hänvisat till i sina inköpsordrar från 2014. Enligt Husqvarna framgick det av Husqvarnas beställning och KB Plastunions fakturor avseende leveranserna 2020 att dessa grundats på inköpsordrarna från 2014.
KB Plastunion bestred avvisningsyrkandet.
Avtalsrelationen tillräckligt konkretiserad – skiljeklausulen giltig för framtida avrop
Ett skiljeavtal kan enligt 1 § lagen om skiljeförfarande avse framtida tvister om ett rättsförhållande som är angivet i avtalet. Vad som närmare avses med rekvisitet rättsförhållande är inte helt klart. Av förarbetena till lagen om skiljeförfarande framgår dock att begreppet markerar att ett skiljeavtal inte kan avse alla framtida tvister mellan parterna; det måste konkretiseras på ett sätt som ger parterna möjlighet att överblicka konsekvenserna av skiljeavtalet.
Högsta domstolen konstaterade att beskrivningen av den avtalsrelation som etableras mellan parterna genom ett ramavtal kan vara tillräckligt konkretiserad för att ett skiljeavtal avseende framtida tvister om såväl ramavtalet som senare avropsavtal ska anses härröra ett sådant rättsförhållande som avses i skiljeförfarandelagen. Bestämmelsen i 1 § lagen om skiljeförfarande uppställer inga krav på att ett skiljeavtal endast kan avse redan träffade avtal. En skiljeklausul i ramavtalet kan också bli bindande avseende tvister om ett avropsavtal, genom att en skiljeklausul i ramavtalet utfyller och blir en del av avropsavtalet.
I det aktuella fallet framgick av parternas Supply Agreement från 2007 att villkoren i avtalet skulle tillämpas på köp av produkter som KB Plastunion levererar till Husqvarna i enlighet med inköpsorder som Husqvarna upprättar enligt beskrivning i en bilaga till avtalet. I Supply Agreement fanns en skiljeklausul som angav att tvister ”arising out of or in connection with this Agreement or Purchase Order” skulle avgöras genom skiljeförfarande.
Högsta domstolen fann att de leveranser av tanklock som skett år 2020 omfattades av inköpsordrar som Husqvarna hade utfärdat år 2014 i enlighet med 2007 års ramavtal. Därmed omfattades tvister med anledning av dessa beställningar av skiljeklausulen i ramavtalet.
Tvisten omfattades även av skiljeklausul i allmänna villkor
I ett tillägg konstaterade Högsta domstolen att KB Plastunions krav även omfattades av den skiljeklausul som fanns i Husqvarnas allmänna villkor. Högsta domstolen tog därvid fasta på att det i inköpsordrarna från 2014 fanns en hänvisning till Husqvarnas allmänna villkor, som innehöll en skiljeklausul motsvarande den i Supply Agreement. I inköpsordrarna angavs även en webbadress där villkoren fanns. De allmänna villkoren hade på så sätt varit tillgängliga för KB Plastunion att ta del av. I enlighet med den praxis som tidigare etablerats på området fann Högsta domstolen att KB Plastunion därmed hade blivit budet av skiljeklausulen i de allmänna villkoren, då bolaget levererat i enlighet med Husqvarnas beställning utan att invända mot skiljeklausulen.
Högsta domstolens beslut i mål nr Ö 4116-22 (”Husqvarnas skiljeavtal”) finns tillgängligt här.
Om du vill veta mer om Högsta domstolens avgörande, skiljeklausuler eller tvistlösning i domstol och skiljenämnd är du välkommen att kontakta Andreas Eriksson, advokat och partner, eller Hedda Åkerman, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
