Svea hovrätt: aktiegåvor till intresseorganisationer var inte ”för dödsfalls skull”

TIME DANOWSKY har företrätt tre intresseorganisationer i en tvist rörande överlåtelser av aktier i ett fastighetsbolag. Svea hovrätt – som under förra veckan meddelade mellandom i målet – har nu fastställt att aktiegåvorna till intresseorganisationerna inte skett under sådana villkor eller omständigheter att de till syftet är att likställa med testamente.

Frågan i målet handlade om tillämpningen av det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Bestämmelsen kompletterar reglerna om bröstarvingars laglott, och gör det möjligt att jämka – eller återställa – gåvor som givits bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Bestämmelsen omfattar med andra ord gåvor som skett ”för dödsfalls skull”.

I målet hade tre intresseorganisationer tagit emot aktiegåvor från en privatperson som senare avlidit. Två av givarens arvingar väckte talan mot intresseorganisationerna och gjorde gällande att aktiegåvorna skulle återgå, eftersom de skett ”för dödsfalls skull” och innebar en inskränkning i arvingarnas laglott. Parterna kom överens om att frågan skulle avgöras genom mellandom.

Hovrätten, som instämde i tingsrättens bedömning i målet, konstaterade att aktiegåvorna inte hade skett vid en tidpunkt då givaren trodde sig vänta döden inom jämförelsevis kort tid (en så kallad ”dödsbäddsgåva”), eller att aktierna skänkts med sådana villkor uppställda i gåvobrevet att gåvan till syftet ska jämställas med ett testamente. Sådana situationer har enligt tidigare praxis betraktats som särskilt relevanta vid tillämpning av 7 kap. 4 § ärvdabalken.

I tiden efter tingsrättens dom – och bara några veckor före hovrättens prövning i målet – hade emellertid Högsta domstolen meddelat dom i ett annat mål som gällde tillämpningen av 7 kap. 4 § ärvdabalken. I målet konstaterade Högsta domstolen att även ”ett direkt syfte att kringgå laglottsreglerna” kan ha betydelse för prövningen, när ett sådant syfte kan visas.

Hovrätten konstaterade att aktiegåvorna i det aktuella fallet hade flera syften. De avsåg till viss del att ordna successionen efter givaren – men givaren hade också ett intresse av gåvorna under sin livstid. Med hänvisning till Högsta domstolens nya avgörande konstaterade hovrätten att det i ett sådant fall är relevant att bedöma vad som varit det huvudsakliga skälet för gåvan:

”Hovrätten tolkar Högsta domstolens avgörande på så sätt att det utgår från förarbetena till 7 kap. 4 § ärvdabalken och att bestämmelsen kan tillämpas i en situation där gåvogivarens verkliga syfte är att kringgå laglottsreglerna och att givaren har varit beredd att göra detta även om följden blir en ekonomisk uppoffring redan under dennes livstid. Fråga är därmed inte om någon utvidgning av tillämpningen av 7 kap. 4 § ärvdabalken, utan avgörande blir fortfarande vad som kan antas utgöra det huvudsakliga skälet för gåvan.”

Efter en samlad bedömning konstaterade hovrätten att det inte var visat att det huvudsakliga skälet för aktiegåvan avsett ett successionsintresse, och att det inte var visat att givaren agerat med ett direkt syfte att kringgå laglottsreglerna. Hovrätten konstaterade därför att aktiegåvorna inte hade skett under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvorna till syftet är att likställa med testamente. Mellandomen avgjordes därmed till intresseorganisationernas fördel.

Advokaterna Peter Danowsky och David Nykvist från TIME DANOWSKY företräder de tre intresseorganisationerna i målet. Om du har frågor om ärvdabalkens jämkningsregler, aktieöverlåtelser eller civilprocessföring är du välkommen att kontakta någon av dem.