Skärpta straff för brott mot journalister från den 1 augusti, föreslår regeringen

I veckan överlämnades propositionen ”Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner” (prop. 2022/23:106) till riksdagen. Förslagen innebär bland annat skärpta straff för brott mot journalister och för brott mot tystnadsplikten.

För drygt ett år sedan lämnades en utredning till regeringen om förstärkt straffrättsligt skydd för personer som arbetar med journalistisk verksamhet och nyhetsförmedling. I utredningen konstaterades att journalisters utsatthet ökat under senare år, såväl i Sverige som utomlands, och att utvecklingen på sikt riskerar att hämma det offentliga samtalet och skada demokratin. Mot den bakgrunden ansågs det nödvändigt att införa straffskärpningar för brott som sker i syfte att hindra någon från att utöva sin yttrandefrihet.

Nu har lagstiftningsarbetet nått ett steg längre. I veckan överlämnade regeringen sin proposition ”Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner” (prop. 2022/23:106)  till riksdagen. Förslagen i propositionen innebär bland annat skärpta straff för brott mot journalister och för brott mot tystnadsplikten enligt brottsbalken – och de kan träda i kraft redan den 1 augusti i år.

Särskild straffskärpningsgrund – en tydlig signal om brottslighetens allvar

De föreslagna ändringarna innebär att en särskild straffskärpningsgrund införs i brottsbalken för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon, eller en närstående, yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Redan i dag finns ett visst utrymme att bedöma brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet strängare (se 29 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Trots detta finns det enligt regeringen skäl att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott mot den som yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. I förslaget betonas att en uttrycklig reglering innebär en tydlig och betydelsefull signal om att samhället ser allvarligt på brottslighet som hotar den fria åsiktsbildningen och demokratin.

Vem är journalist i lagens mening?

För straffskärpningsgrundens tillämplighet förutsätts att brottet riktats mot en person som yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Det krävs även att det föreligger ett samband mellan brottet och brottsoffrets journalistiska yrkesverksamhet. Däremot finns det inget krav på att den aktuella gärningen ska kunna kopplas till en specifik tidningsartikel, tv-reportage eller liknande.

I fråga om vem som anses bedriva yrkesmässig nyhetsförmedling eller annan journalistik anger propositionen exempelvis reportrar, korrespondenter, bildjournalister eller ledarskribenter som är verksamma vid massmedieföretag. Även journalister som arbetar på frilansbasis för massmedieföretag avses omfattas.

I propositionen betonas dock att det inte ska vara avgörande för straffskärpningsgrundens tillämplighet om en journalist haft ett uppdrag från ett massmedieföretag: avgörande är i stället om det finns ett samband mellan brottet och att en journalist yrkesmässigt använt sig av sin yttrandefrihet. Brott mot personer som är verksamma i sociala medier, utan att verksamheten anses utgöra yrkesmässig journalistik, faller däremot normalt utanför tillämpningsområdet, enligt regeringen. Under lagstiftningsarbetet framhöll Lagrådet att det kan tänkas uppstå tillämpningssvårigheter just med avseende på bedömningen av verksamhet på sociala medier och internet i övrigt.

Remissinstanser kritiska mot straffskärpning för tystnadspliktsbrott

Propositionen innefattar inte bara straffskärpningar för brott mot journalister. I samma proposition föreslås nämligen att straffet för brott mot tystnadsplikt ska skärpas och att brottsbeskrivningen grovt brott mot tystnadsplikt ska införas i 20 kap. 3 § brottsbalken. Som exempel på tystnadspliktsbrott som kan kvalificeras som grova nämner propositionen bland annat röjande av hemliga uppgifter som hänför sig till en förundersökning. Straffmaximum för grovt brott föreslås uppgå till fyra års fängelse.

Straffskärpningarna för tystnadspliktsbrott tar därmed inte sikte på sådan tystnadsplikt som gäller särskilt för journalister och andra medarbetare vid massmedieföretag enligt mediegrundlagarna.

Ett antal remissinstanser har invänt mot de föreslagna ändringarna. Svenska Journalistförbundet har bland annat framfört att det blivit allt svårare för deras medlemmar att få källor att lämna uppgifter med stöd av det meddelarfriheten, på grund av oro för repressalier. Skärpta straff för brott mot tystnadsplikt riskerar enligt förbundet att driva på den utvecklingen. Även Justitiekanslern har anfört att utredningen inte analyserat effekterna av införandet av ett grovt brott mot tystnadsplikten i förhållande till allmänhetens benägenhet att använda sig av sin meddelarfrihet.

Regeringen delar inte kritikernas uppfattning. I propositionen anges att det saknas skäl att befara att förslaget kommer att påverka personers benägenhet att använda sig av meddelarfriheten. Särskilt betonas att en strängare straffskala inte innebär att fler gärningar straffbeläggs. Vidare framhåller regeringen att de presenterade förslagen endast omfattar uppsåtliga brott mot tystnadsplikten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.

Om du vill veta mer om de nya lagförslagen är du välkommen att kontakta Esa Kymäläinen, advokat och partner, eller Jesper Jakobsson, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.