Europeiska kommissionen har nu presenterat sitt reformförslag för den EU-lagstiftning som gäller för bland annat digitala tjänster och sociala medier. Syftet med den omfattande reformen är att stärka skyddet för konsumenternas rättigheter och att bidra till en mer rättvis och öppen digital marknad för alla aktörer. Reformförslaget består av två separata förordningar, Digital Services Act och Digital Market Act.
Lagstiftningsförslaget Digital Services Act (DSA) bygger vidare på det nära tjugo år gamla e-handelsdirektivet (2000/31), som bland annat innehåller regler om internetplattformars ansvar för användargenererat innehåll. Direktivet är införlivat i svensk rätt genom lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster.
I en handlingsplan som publicerades i början av sommaren konstaterade kommissionen att regelverket var i behov av modernisering – inte minst på grund av internetplattformarnas ökade betydelse för samhällslivet och den omfattande teknikutveckling som ägt rum sedan direktivet antogs. I handlingsplanen presenterades två huvudsakliga reforminriktningar. Den ena bestod i att komplettera de befintliga ansvarsreglerna med processuella regler om bland annat klagomålshantering. Den andra var att överväga en grundlig revision av regelverket i dess helhet.
I kommissionens reformpaket föreslås nu att e-handelsdirektivets grundläggande principer om ansvarsfrihet för digitala mellanhänder, såsom internetleverantörer, och förbudet mot övervakningsplikt – som kommer till uttryck i direktivets artiklar 12–15 – ska behållas även i den nya förordningen.
Förslaget innebär emellertid vissa nya skyldigheter för tillhandahållare av digitala plattformar. Användare och konsumenter ska bland annat ges utökade möjligheter att klaga på plattformarnas beslut om att ta bort användargenererat innehåll – även när besluten har fattats med stöd av plattformens egna användarvillkor. Enligt förslaget ska användare ha rätt att överklaga sådana beslut direkt till plattformen genom ett kostnadsfritt, internt system för klagomål, alternativt genom skiljeförfarande vid ett särskilt certifierat skiljeorgan (artikel 17 och 18).
Skyldigheterna i den föreslagna förordningen är utformade efter tjänsternas storlek och betydelse. Större plattformar (s k very large online platforms) föreslås få fler och striktare skyldigheter eftersom de anses spela en central roll i samhällsdebatten. Till större plattformar ska räknas plattformar som når ut till åtminstone 10 procent av EU:s medborgare (d v s ungefär 45 miljoner människor). Mindre plattformar och start-ups undantas istället från vissa skyldigheter i syfte att jämna ut marknaden och främja innovation.
Enligt förslaget ska varje medlemsstat också utse en digital tjänstekoordinator (”Digital Services Coordinator”): en nationell myndighet som ska utöva tillsyn över de mindre tjänsteleverantörerna under dess jurisdiktion, tillförsäkra regelefterlevnad och utfärda sanktioner vid överträdelser. Kommissionen ska utöva tillsyn över de större plattformarna.
Vid allvarligare överträdelser kan kommissionen, enligt förslaget, utfärda sanktionsavgifter som uppgår till 6 procent av plattformens globala omsättning.
Ytterligare initiativ som föreslås i DSA är:
- Regler för avlägsnande av olagliga varor och tjänster samt olagligt innehåll på nätet,
- Omfattande åtgärder för att säkra öppenhet kring bland annat onlinereklam och algoritmer som används för att rekommendera innehåll till användare,
- Nya möjligheter att granska hur plattformarna fungerar, bland annat att underlätta för forskare att få tillgång till data från plattformar, och
- Nya bestämmelser om spårbarhet av kommersiella användare av onlinemarknadsplatser för att möjliggöra spårning av användare som säljer olagliga varor och tjänster.
Förordningen avser dock inte reglera vad som ska anses utgöra olagligt material. Detta ska istället bestämmas enligt andra områdesspecifika regleringar på EU- eller nationell nivå.
Digital Market Act (DMA) – den andra delen av reformpaketet – syftar till att införa enhetliga regler för att förhindra otillbörligt agerande av så kallade ”gatekeepers”, d v s plattformsleverantörer med en betydande inverkan på den gemensamma marknaden (såsom sökmotorer, sociala nätverk eller online-baserade förmedlingstjänster).
Kommissionen föreslår att det bland annat skapas möjligheter att:
- Ålägga ”gatekeepers” att aktivt införa vissa åtgärder, till exempel att se till att tredjeparters programvara fungerar korrekt och är kompatibel med deras egna tjänster, och
- Införa sanktioner vid bristande efterlevnad, som kan innefatta sanktionsavgifter upp till 10 procent av bolagets omsättning.
Europaparlamentet och medlemsstaterna har nu möjlighet att diskutera kommissionens förslag under 2021. Om förslagen antas kommer innehållet att vara direkt tillämpligt inom EU:s medlemsstater.
Kommissionens pressmeddelande och ett frågedokument angående lagförslagen finns tillgängligt här.
Om du vill veta mer om EU-kommissionens planer på ny lagstiftning för onlineplattformar eller har andra frågor om IT-lagstiftning är du välkomna att kontakta Esa Kymäläinen, advokat och partner, och Fredrik Thorslund, bitr jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
