Attunda tingsrätt beslutade den 1 mars att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen i syfte att klargöra om undantagen från EU:s dataskyddsförordning, som infördes i svensk rätt vid förordningens ikraftträdande, är förenliga med EU-rätten. EU-domstolens svar kan komma att avgöra om tillhandahållandet på internet av brottmålsdomar, förundersökningar och liknande handlingar anses tillåten även i framtiden.
Företaget Garrapatica AB äger och tillhandahåller databasen Lexbase. I databasen publiceras bland annat uppgifter om personer som förekommer i brottmålsdomar. Databasen har ett utgivningsbevis, vilket medför att den har grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) (”YGL”).
En person som dömdes för brott år 2011 har väckt talan mot Garrapatica AB med krav på skadestånd. Personen i fråga gör gällande att bolaget genom att tillgängliggöra brottmålsdomen överträder EU:s dataskyddsförordning (”GDPR”) och även orsakar skada för honom.
Garrapatica AB har tillbakavisat skadeståndskravet och gör dessutom gällande att GDPR inte kan tillämpas i den aktuella situationen eftersom det skulle strida mot YGL.
Yttrande- och informationsfriheterna kontra rätten till personlig integritet
Som huvudregel, gäller enligt GDPR, att behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål endast får utföras under kontroll av myndighet (artikel 10). I regel hindrar alltså GDPR enskilda från att publicera en större mängd brottmålsdomar på till exempel en publik webbplats.
Härutöver anger GDPR att medlemsstaterna, i sin interna lagstiftning, ska förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheterna – inbegripet personuppgiftsbehandling för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande (artikel 85).
I lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (”dataskyddslagen”) finns en påminnelse om hur denna avvägning ska ske i svensk rätt. Dataskyddslagen anger bland annat att dataskyddslagstiftningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bestämmelserna i YGL och tryckfrihetsförordningen (1949:105).
Osäkerhet kring tolkningen av GDPR – tingsrätten inhämtar förhandsavgörande
I det aktuella målet har fråga uppkommit om rättsdatabasen (Lexbase), redan genom sitt utgivningsbevis, är undantaget dataskyddslagstiftningen samt om eventuella ingripanden endast kan ske enligt den ordning som anges i YGL, såsom straff- och skadeståndsansvar vid förtal.
Tingsrätten noterar också att GDPR inte definierar närmare vad som utgör behandling för journalistiska ändamål. Det konstateras dock att EU-domstolen tidigare uttalat att begreppet ska tolkas i vid mening. Sådan verksamhet som syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten ska anses ske för journalistiska ändamål. Vidare har EU-domstolen framhållit att det journalistiska ändamålet är oberoende av genom vilket medium spridning sker eller om uppgifterna härrör från offentliga handlingar.
Däremot har det inte närmare klargjorts, i EU-domstolens praxis, om spridning av information, åsikter eller idéer till allmänheten med journalistiska ändamål även förutsätter att det skett någon form av föregående redigering eller bearbetning av de uppgifter som tillhandahålls till allmänheten.
I ljuset av att EU-rätten har företräde framför nationell lagstiftning finns, enligt tingsrätten, därmed skäl att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få vägledning vid tolkning av EU-rätten.
Tingsrätten begär klargörande avseende bland annat frågan om GDPR medger att medlemsstaterna vidtar mer omfattande lagstiftningsåtgärder till yttrande- och informationsfriheternas förmån, än vad förordningen uttryckligen anger vid behandlingar av annat slag än journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Vidare ställs frågan om en verksamhet som, utan någon bearbetning eller redigering, tillhandahåller allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål på internet mot ersättning, kan anses utgöra personuppgiftsbehandling med ett journalistiskt ändamål i GDPR:s mening.
Attunda tingsrätts beslut den 1 mars 2024 i mål T 3743-23 går att beställa från tingsrätten.
Om du vill veta mer eller har frågor om förhållandet mellan mediegrundlagarna och EU:s dataskyddsförordning är du välkommen att kontakta Ulf Isaksson och Esa Kymäläinen, advokater och partners, eller Firel Danho, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
