Dataskyddsförordningen är tillämplig på behandling av personuppgifter som sker för vetenskapliga forskningsändamål. Nyligen publicerade den Europeiska Dataskyddsstyrelsen riktlinjer som avser att skapa ökad klarhet och ge vägledning avseende bland annat vad som avses med begreppet ”vetenskaplig forskning”.
I dataskyddsförordningen (GDPR) finns vissa regler som tillämpas för personuppgiftsbehandling som sker för vetenskapliga forskningsändamål. GDPR innehåller dock ingen entydig definition av vad som utgör vetenskaplig forskning. Den 15 april 2026 antog Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) riktlinjer om behandling av personuppgifter för vetenskapliga forskningsändamål, som syftar till att lämna vägledning i frågan.
Riktlinjerna presenterar sex vägledande faktorer som bör beaktas för att avgöra om en behandling av personuppgifter sker för vetenskapliga forskningsändamål i den mening som avses i GDPR. Om en forskningsverksamhet uppfyller dessa faktorer kan den enligt EDPB presumeras utgöra vetenskaplig forskning. Faktorerna som särskilt ska beaktas, enligt riktlinjerna, är:
- Om forskningen bedrivs enligt ett metodiskt och systematiskt tillvägagångssätt.
- Om forskningen bedrivs i enlighet med de etiska riktlinjer som förekommer inom det aktuella forskningsområdet.
- Om forskningen bedrivs med syfte att uppnå verifierbara resultat och sker på ett transparent sätt.
- Om forskningen bedrivs självständigt och oberoende.
- Vad syftet med forskningen är.
- Om forskningen har möjlighet att bidra till befintlig kunskap eller tillämpning av befintlig kunskap på nya sätt.
Riktlinjerna berör även en rad andra frågor som är centrala vid personuppgiftsbehandling för vetenskapliga forskningsändamål, bland annat:
- Presumtion om ändamålsförenlighet: Enligt EDPB kan vidarebehandling för vetenskapliga forskningsändamål presumeras vara förenlig med det ursprungliga ändamålet för insamlingen. Den personuppgiftsansvarige behöver då inte göra någon prövning av ändamålens förenlighet, men måste fortfarande säkerställa att behandlingen är laglig.
- Lagringsbegränsning: Enligt EDPB får personuppgifter lagras under längre perioder för vetenskapliga forskningsändamål, även efter att de ursprungliga ändamålen för behandlingen har uppfyllts.
- Rättsliga grunder för behandlingen: I riktlinjerna uttalar sig EDPB bland annat om möjligheten att använda de olika rättsliga grunder för behandling som kommer till uttryck i artikel 6 i GDPR, inklusive möjligheten att behandla s.k. känsliga personuppgifter enligt artikel 9 i GDPR.
- Registrerades rättigheter: EDPB uttalar sig bland annat om den informationsskyldighet som åligger personuppgiftsansvariga samt enskildas rätt till radering och invändning. I riktlinjerna behandlas de specifika undantag från rätten att få personuppgifter raderade samt rätten att invända mot behandling, vilka är tillämpliga vid hantering av personuppgifter för vetenskapliga forskningsändamål.
- Ansvarsfördelning: EDPB uttalar sig om den ansvarsfördelning som kan bli aktuell att iaktta om flera aktörer är involverade.
- Lämpliga skyddsåtgärder: Riktlinjerna behandlar även vilka skyddsåtgärder som kan bli aktuella att tillämpa vid vetenskaplig forskning, exempelvis anonymisering eller pseudonymisering.
Riktlinjerna är nu ute för offentligt samråd, då intressenter får lämna synpunkter på riktlinjerna. Samrådet pågår fram till 25 juni. När samrådet har avslutats granskas alla synpunkter som inkommit, och EDPB kan därefter komma att anpassa riktlinjerna innan slutligt antagande.
Riktlinjerna (Guidelines 1/2026 on processing of personal data for scientific research purposes) finns att läsa i fullständig engelskspråkig version här.
Om du vill veta mer eller har frågor om dataskydd och personuppgiftsbehandling i samband med vetenskaplig forskning är du välkommen att kontakta Mats Ohlén, advokat och partner, Daniel Wåtz, advokat och partner, eller Elin Jungbeck, advokat, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
