Europaparlamentet och rådet har godkänt ändringar i EU:s AI-förordning. Ändringarna innebär bland annat att företag ges mer tid att uppfylla vissa krav, samtidigt som särskilt skadlig AI-användning förbjuds.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens (”AI-förordningen”) trädde i kraft den 1 augusti 2024 och började tillämpas stegvis från och med den 2 februari 2025. Redan inom det första året stod det dock klart att förordningen sannolikt skulle komma att justeras.
Ändringarna ingår i EU:s digitala omnibuspaket, ett lagstiftningspaket som ska förenkla och justera delar av EU:s digitala regelverk, däribland AI-förordningen, utan att ändra dess riskbaserade struktur. Den politiska processen tog fart genom en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 7 maj 2026. Därefter röstade Europaparlamentet för ändringarna den 16 juni 2026, följt av att rådet antog dem formellt den 29 juni 2026. När rättsakten publiceras i EU:s officiella tidning kan den därefter träda i kraft.
Bland de viktigaste ändringarna finns senarelagda tidsfrister:
• Reglerna för fristående högrisk-AI-system, dvs. AI-system som inte är inbyggda i produkter, ska börja tillämpas den 2 december 2027, i stället för den 2 augusti 2026.
• För AI-system som ingår som säkerhetskomponenter i vissa reglerade produkter, exempelvis där AI påverkar en produkts säkerhetsfunktion, skjuts tidsfristen till den 2 augusti 2028, i stället för den 2 augusti 2027.
• Kravet på maskinläsbar märkning av AI-genererat innehåll, s.k. ”vattenmärkning”, som innebär att AI-genererat innehåll märks på ett sätt som gör det möjligt att identifiera att innehållet har skapats eller manipulerats med AI, skjuts samtidigt upp till den 2 december 2026 för AI-system som släppts ut på marknaden eller tagits i bruk före den 2 augusti 2026.
Samtidigt införs ett förbud mot vissa AI-system och användningar som möjliggör skapande eller spridning av allvarligt integritetskränkande eller olagligt material utan samtycke, däribland s.k. nudifier-appar. Förbudet omfattar både leverantörer och användare, och berörda aktörer får till den 2 december 2026 på sig att anpassa sina system.
Bland övriga ändringar noteras också bl.a. följande:
• En minskning av överlappande krav genom att förhållandet mellan AI-förordningen och viss sektorsspecifik produktlagstiftning, bland annat för maskinprodukter, förtydligas.
• Vissa lättnader och stödåtgärder som tidigare främst gällde små och medelstora företag, s.k. SME:er, utvidgas till small mid-cap-företag, s.k. SMC:er.
• En ny grund för att behandla personuppgifter när det är strikt nödvändigt för att upptäcka och korrigera bias i AI-system, under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder finns. Med bias i AI-system menas snedvridningar som kan leda till felaktiga eller orättvisa resultat i AI-system.
Med ändringarna försöker EU balansera innovationsvänliga regler med ett starkt skydd mot missbruk av AI. Företag får mer tid att förbereda sig, men tidsfristerna bör inte ses som en paus i compliance-arbetet. Organisationer som utvecklar, köper in eller använder AI bör därför fortsätta att kartlägga sin AI-användning, bedöma risknivåer och säkerställa att förbjudna eller särskilt känsliga tillämpningar hanteras i tid.
Vill du veta mer om EU:s digitala omnibuspaket eller har du frågor om AI-förordningen, är du välkommen att kontakta Fredrik Ståhl, advokat och partner, Ulrika Geissler, advokat och partner, eller Faim Hassas, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
