Finansieringsstöd i kristtider

Pandemin har skapat stora likviditetsproblem för företag och andra. Många företag ser över sina finansieringsmöjligheter. Nedan redogörs för ett antal alternativ som kan stå till buds för den vars näringsverksamhet har drabbats av krisen.

Krediter och lån
Efter ett initiativ från bland annat Finansinspektionen har ett antal svenska banker förklarat sig redo att bevilja ränte- eller amorteringsfrihet för krisdrabbade lånekunder. Anståndstiden sträcker sig mellan tre och tolv månader och gäller i vissa fall för företagskunder. Den som är i behov av anstånd uppmanas i regel att kontakta sin bank för att diskutera situationen.

I princip gäller anståndsmöjligheten för befintliga lån och inte för nyteckningar. Villkoren i ett individuellt kreditavtal kan emellertid medge en kreditökning under vissa förhållanden. Så kan vara fallet vid kontokrediter eller om ett överhypotek uppstått i en kreditsäkerhet. Eftersom företagskrediter inte regleras särskilt i lag, till skillnad från konsumentkrediter, styrs alternativen i det enskilda fallet i hög grad av villkoren i det individuella låneavtalet.

En kredittagare bör också vara uppmärksam på sina egna skyldigheter enligt kreditavtalet. Ofta tillämpas standardklausuler som ger banken rätt att säga upp krediten om låntagaren ställer in sina betalningar, blir insolvent eller om ställd säkerhet förlorar sitt värde. Uteblivna amorteringar eller räntebetalningar medför dessutom skyldighet att betala dröjsmålsränta, vilket kan förvärra låntagarens situation ytterligare.

Omställningsbidrag
I slutet av april lade regeringen förslag på särskilda stödbidrag till företag som förlorat stora delar av sin omsättning till följd av krisen. Stödet syftar till att täcka verksamhetsförluster, men också till att främja omställningsarbete i verksamheter som påverkats särskilt av krisen.

Stödet föreslås uppgå till mellan 22,5 procent och 75 procent av företagets fasta kostnader (exklusive lönekostnader) under april och maj månad, upp till högst 150 miljoner kronor per företag. Stödet riktas mot företag med F-skatt som omsatt minst 250 000 kronor under senaste räkenskapsåret och förlorat minst 30 procent av omsättningen jämfört med april och maj förra året.

I likhet med reglerna om korttidspermittering kan stöd inte beviljas företag som redan är på obestånd eller som har skatteskulder. Stödet ska inte heller utgå till företag som har hemvist i s k skatteparadis.

Den föreslagna stödordningen utgör ett statsstöd som måste förhandsgranskas av EU-kommissionen, men förväntas kunna träda i kraft den 1 juni i år.

Särskilt stöd till småföretag; statliga lånegarantier
I början av april antogs vissa ytterligare stödåtgärder särskilt riktade mot små- och medelstora företag. Bland annat infördes ett statligt garantiprogram, som låter staten lämna lånegarantier motsvarande upp till 70 procent av risken för nya företagslån. Ett femtiotal banker och kreditinstitut har hittills anslutit sig till garantiprogrammet. Små- och medelstora företag kan också ansöka om så kallade brygglån via Almi Företagspartners, som beviljats statliga kapitaltillskott om 3 miljarder kronor för ändamålet.

Löne- och andra personalkostnader
Möjligheterna att hantera arbetsbrist och minska personalkostnader berörs i annan artikel på vår hemsida. Bland de åtgärder som vidtagits under senare tid har reglerna om korttidspermittering varit särskilt uppmärksammade.

Reglerna om korttidspermittering trädde i kraft den 7 april, men har kompletterats i tiden därefter. Från mitten av mars och fram till årsskiftet kan en anställd gå ner i arbetstid – 20, 40, eller 60 procent – med bibehållande av merparten av sin lön. Under maj, juni och juli månad kan arbetstidsminskningen uppgå till 80 procent. Kostnaden bärs till tre fjärdedelar av staten, resterande fjärdedel belastar arbetsgivaren och arbetstagaren.

Härutöver har tillfälliga föreskrifter införts som innebär att arbetsgivare får full ersättning för sjuklönekostnader som uppstått under april och maj månad. Ersättningen lämnas efter uppgifter i arbetsgivardeklarationen, utan särskild ansökan.

Skatter och avgifter
Den 6 april antogs tillfälliga regler om sänkning av företagens sociala avgifter. För löner som utbetalas mellan den 1 mars och den 30 juni behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensionsavgifter, och således varken arbetsgivaravgift eller egenavgifter. Sänkningen gäller för högst 30 anställda per företag och för lönenivåer upp till 25 000 kronor. Det innebär en kostnadssänkning med upp till omkring 5 300 kronor per månad och anställd.

Arbetsgivare begär avgiftssänkning genom arbetsgivardeklarationen.

I början av april utvidgades även möjligheten för företag att få anstånd med inbetalning av vissa skatter. Anståndsreglerna har införts i lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall (2009:99) som ursprungligen kom till i samband med finanskrisen 2008.

Lagstiftningen ger Skatteverket möjlighet att bevilja anstånd med högst tre månaders inbetalning av mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön. Anståndet gäller redovisningsperioder som infaller mellan januari – september 2020 och kan beviljas för högst ett år. Även för den som deklarerar mervärdesskatt årsvis under perioden 27 december 2019 till 17 januari 2021 kan anstånd beviljas för högst ett år.

På anståndsbeloppet utgår för närvarande en anståndsavgift på 0,3 procent per månad och en kostnadsränta på lägst 1,25 procent per år. Regeringen har dock lämnat förslag på sänkta räntekostnader. Enligt gällande förslag ska anståndsavgiften slopas under de första sex månaderna och därefter utgå med 0,2 procent per månad.

Hyres- och lokalkostnader
Stockholmsregionen har varit särskilt hårt drabbad av krisen och Stockholms stad har vidtagit ett antal åtgärder för att stödja utsatta näringar. Staden öppnar bland annat för anstånd med betalning av tomträttsavgälder, arrenden och tillsynsavgifter. Stadsförvaltade fastighetsbolag kan även bevilja uppskov med lokalhyra efter bedömning i det enskilda fallet. Liknande lokala stödpaket har lanserats också av andra kommuner.

Den 16 april tillkom statliga hyressubventioner riktade till särskilt drabbade branscher, bland annat sällanköpshandeln samt restaurang- och hotellbranscherna. Reglerna finns i förordning 2020:237 om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran, som granskats och godkänts av EU-kommissionen.

Om en lokalhyresgäst har kommit överens med sin hyresvärd om nedsättning av hyran mellan den 1 april och den 30 juni kan staten finansiera upp till hälften av nedsättningen (dock maximalt 25 % av den tidigare fasta hyran). Hyresvärden ansöker om ersättning i efterhand hos Länsstyrelsen.