Enligt svensk och europeisk varumärkesrätt får ett varumärke inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten, exempelvis med avseende på varans eller tjänstens art, kvalitet eller geografiska ursprung. I en ny dom uttalar sig EU-domstolen om varumärken som är ägnade att vilseleda allmänheten.
I 2 kap 7 § punkt 2 varumärkeslagen (2010:1877) framgår att ett varumärke inte får registreras om varumärket är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens art, kvalitet, geografiska ursprung eller någon annan omständighet. Om ett varumärke trots allt registreras, i strid med bestämmelsen, så kan varumärket bli föremål för hävning.
Bestämmelsen har en motsvarighet i EU:s varumärkesdirektiv (2015/2436), och ska tolkas i ljuset av direktivet och EU-domstolens praxis.
I en dom som meddelades under gårdagen (C-412/24, Fauré Le Page) bedömer EU-domstolen innebörden av att ett varumärke är ägnat att vilseleda allmänheten när varumärket innehåller årtal.
Bakgrunden till tvisten var följande. Ett franskt bolag, Fauré Le Page Paris, hade ansökt om registrering av två franska varumärken som innehöll uttrycket Fauré Le Page Paris 1717. Ansökningarna avsåg bland annat läder och olika väskor.
Skälet till bolagets val av namn och kännetecken härrörde från ett äldre franskt bolag, Maison Fauré Le Page, som var verksamt mellan 1716 och 1992, och under den perioden sålde bland annat läderaccessoarer.
En konkurrent till Fauré Le Page Paris väckte talan om ogiltigförklaring av varumärkena, varefter förhandsavgörande inhämtades från EU-domstolen.
EU-domstolen konstaterade att ett varumärke som innehåller ett tal som uppfattas som ett årtal (1717) då företaget grundades kan associera till ett långvarigt yrkeskunnande, som i sin tur ger en kvalitetsstämpel och en prestigefylld framtoning. EU-domstolen anser att det kan innebära ett faktiskt vilseledande eller en tillräckligt allvarlig risk för vilseledande av allmänheten.
Enligt EU-domstolen ankommer det på nationella domstolar att bedöma om omsättningskretsen uppfattar det tal som anges i varumärket som ett årtal då företaget grundades, och om det associerar till ett särskilt yrkeskunnande, exempelvis som går långt tillbaka i tiden.
EU-domstolens dom finns att läsa i sin helhet här.
Om du har frågor om varumärkesrätt är du välkommen att kontakta Fredrik Ståhl, advokat och partner, Gustav Tranvik, biträdande jurist, eller Jesper Jakobsson, biträdande jurist, på TIME DANOWSKY Advokatbyrå.
