Coronapandemin och effekter på arbetsplatsen – hur kan arbetsgivaren hantera tillfällig arbetsbrist?

Coronapandemin har som alla vet medfört kraftig påverkan på samhället och ekonomin. Utifrån ett arbetsgivarperspektiv uppkommer då frågor kring arbetsgivarens möjligheter att parera effekterna av en minskad efterfrågan på varor och tjänster utan att behöva vidta så drastiska åtgärder som att säga upp personal.

Det kan handla om lönesänkningar, permitteringar eller andra åtgärder som på kort sikt minskar arbetsgivarens personalkostnader.

Lönesänkning
För åtgärder som påverkar de anställda och inte ryms inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt är grundförutsättningen att arbetsgivaren har en överenskommelse med facket eller de anställda. Det står arbetsgivare i princip helt fritt att avtala med de anställda om exempelvis lönesänkningar eller minskat arbetstidsmått. Om man inte kommer överens finns möjligheter att omreglera löner genom ett arbetsbristförfarande, vilket var vanligt under den s.k. IT kraschen i början av 2000-talet.

Permittering
Permittering innebär att arbetstagaren tillfälligt befrias från sina arbetsuppgifter och närvaroskyldighet på grund av exempelvis tillfällig arbetsbrist. I avsaknad av kollektivavtal som anger motsatsen, har arbetstagaren som huvudregel rätt till full lön och andra anställningsförmåner under permitteringsperioden. Permittering har således ingen direkt påverkan på arbetsgivarens kostnader.

Korttidsarbete
En mer okänd form av stöd i dessa situationer är s.k. korttidsarbete, där arbetstagare tillfälligt går ner i arbetstid och lön, och kostnaden delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. För statligt stöd enligt det nuvarande systemet krävs synnerligen djup lågkonjunktur och att regeringen meddelar särskilda föreskrifter. Systemet började gälla 2014 men har ännu inte tillämpats. Regeringen och samarbetspartierna har under mars månad presenterat ett antal krispaket som förutom t ex slopad karensdag, ökad smittbärarpenning och möjlighet till uppskov av arbetsgivaravgifter och preliminärskatt, även innehållit en komplettering av reglerna för korttidsarbete, med ett särskilt stöd för korttidsarbete som avtalas under år 2020, s.k. korttidspermittering.

De nya reglerna för korttidsarbete föreslås införas från och med den 7 april 2020, med retroaktiv tillämpning från den 16 mars. Systemet innebär att arbetsgivare, med stöd i kollektivavtal eller i skriftligt avtal som omfattar minst 70 procent av arbetstagarna på arbetsplatsen, under oförutsedda, tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, exempelvis till följd av en omfattande sjukdomsepidemi, kan erhålla statligt stöd under begränsade perioder. Till skillnad från nu gällande regelverk ska stödet kunna beviljas enbart med hänsyn taget till förhållandena hos den enskilda arbetsgivaren, oberoende av konjunkturläge och utan att regeringen meddelar föreskrifter.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis är möjligheterna till snabba förändringar av en arbetsgivares personalkostnader begränsade. I princip står endast de vanliga åtgärderna som uppsägning p.g.a. arbetsbrist till buds, men genom överenskommelse med de anställda kan man åstadkomma bl.a. lönesänkningar. De nya reglerna kring bl.a. korttidspermittering och slopad karensdag (som bekostas av staten) ger ett visst ekonomiskt stöd och regeringen har öppnat för att ytterligare åtgärder kan komma att vidtas om läget förvärras.

Om ni vill veta mer är ni välkomna att kontakta Mikael Nelson, ansvarig för arbetsrätt och Corporate Commercial på TIME DANOWSKY.